LSS-utredningen

LSS-utredningen är nu överlämnad till regeringen

I torsdags den 10 januari överlämnade Gunilla Malmborg, särskild utredare, LSS-utredningen till regeringen. Det skedde vid en ovanligt kort presskonferens som inleddes med att Gunilla Malmborg berättade att syftet med uppdraget har varit att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och att få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS, samt att lagstiftningen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.

– Insatserna i LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet och de behöver därför vara flexibla och kunna ge ett sammanhållet stöd, säger Gunilla Malmborg.

Utredningen föreslår att staten ska ansvara för insatsen personlig assistans medan kommunerna ska vara huvudman för de nya LSS-insatser som föreslås. Man föreslår att 20-timmarsgränsen för att beviljas personlig assistans försvinner vilket innebär att man kan bli beviljad statlig personlig assistans även om man har grundläggande praktiska hjälpbehov för färre timmar.

Utredningen föreslår tre nya LSS-insatser. En av dem benämns personlig service och boendestöd och ska ge stöd till den som bor i en annan bostad än grupp- eller servicebostad. Stödet kan exempelvis innebära praktisk hjälp i hemmet, ledsagning och stöd vid föräldraskap.

En annan ny insats som föreslås benämns förebyggande pedagogiskt stöd och riktar sig till personer med stor och varaktig psykisk funktionsnedsättning med behov av personligt stöd av ett begränsat antal personer som har ingående kunskaper om honom eller henne och funktionsnedsättningen.

Den tredje nya insatsen benämns personligt stöd till barn och syftar till att barn med funktionsnedsättning och deras familjer ska få insatser som är mer ändamålsenliga än de insatser som finns i dag.

Den nya lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning föreslås av utredningen träda i kraft den 1 januari 2022.

Utredaren sa att konsekvenserna blir att något fler får LSS-insatser och/men vissa får andra insatser än de har idag. Vilket väl betyder att man har möjlighet att få en annan insats än personlig assistans.

Förslagen innebär en omfördelning av pengar mellan stat och kommun och ska totalt inte innebära en kostnadsökning, sa utredaren. Troligtvis handlar det om att man vill få bättre kontroll genom att kommunerna har större möjlighet att "styra" insatserna när det inte är personlig assistans som den enskilde styr över själv. Det kommer troligtvis också innebära att det blir stora skillnader i vilket stöd, och hur mycket stöd man får, beroende på i vilken kommun man bor.

Men - utredningen är nu överlämnad till regeringen och skall ut på remiss så det finns möjlighet att påverka förslagen. Och i dagsläget vet vi egentligen inget om hur det egentligen blir 2022. I den bästa av världar får vi en ny regering som slänger utredningen i papperskorgen men mer troligt är väl att en del, eller alla, av förslagen blir verklighet.

Kopiera länken nedan och klistra in i webläsaren så kan du läsa hela utredningen.

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/01/sou-201888/?fbclid=IwAR2flm7h_pLDwDmsPwk90RomZzQ4j1F5kiORBHvXXQzUU3jk_j5eIpOy2o8

 



Fler nyheter